Direktlänk till inlägg 11 juli 2011
vilken pers!!!!! Jag och Katla har sovit i vardagsrummet på en madrass i natt. Eller om sanningen ska fram så hade jag en LITEN del av madrassen och Katla resten Men vad gör väl det !!!! Har tagit tempen med jämna mellanrum och den har varit stabil.Prick kl 8 ringde jag Valla och berättade hur det va och vi fick en tid kl 10. Fick låna Daggans bil TACK!!! för min är lite............hm hur ska man uttrycka sig?? Skakig !! när man kommer upp i över 90. Väl framme i Linköping så gjorde Katla klart för oss att hon minsann kom ihåg förra besöket och va lite motsträvig när vi skulle in. Anmälde oss och slog oss ner. Är SÅ stolt över min tjej som inte bryr sig ett smack om varken katter eller andra hundar. Att det finns idioter som släpper fram sina hundar det är det de. Upphör aldrig att förundras. Va en kvinna med en Leonberger tik som glatt kom framknallande med sin hund så hon luktade på Katla som låg bredvid mig. Katla talade om att STICK! Bara ett litet morr, jag ansåg att hon hade rätt till det faktiskt. Sedan kommer nästa ljushuvud med en 12 veckors valp i flexikoppel
Den lilla parveln fick gå fram till allt och alla. Det slutade med att den parkerade sig på dörrmattan vid entren
!! Alla som kom in fick i stort sett kliva över den. Men HALLÅ!!! Jag hade mycket svårt att vara tyst kan jag tala om. Så va det i alla fall våran tur och Katla skrek väl inte dirrekt av lycka när det dessutom va samma vet som när vi va där med hennes benhinneinfl. Hon tröck sig mot mig och sa bedjade med sina ögon : Nu skiter vi i dethär och åker hem matte. Feber togs och ett ultra skulle det bli också. Vi konkade upp henne på undersökningsbordet och vred och vände så hon hamnade på rygg. Vetten konstaterade att hon va extremt snäll och att vi skulle inte ha en chans om hon började sprattla. Hon såg förändringar på livmodern och gav oss två val. Antingen penicilin eller op. Ta bort eländet sa jag. Vi fick fylla i papper och så kom den en sköterska och hämtade min lilla älskling.
Tårana va på gång och jag va snabbt ute i bilen. Fy sjutton för att åka därifrån utan hund! Hem och nu började väntan. Kl va runt 12 när vi kom hem och dom skulle po under em. Tiden gick och vi hörde inget.Givetvis sätter hjärnspökene igång och man målar upp dom mest hemska senarion. Vi 16 ringde jag Valla och påminde om att jag väntade på en signal från dom. Tillslut kom det efterlängtade telefonsamtalet och allt hade gått bra. Min hjärna är förskaffad så att jag snappar upp varje stavelse och omvandlar dom till allt som kan bli fel. Lite förhöga levervärden = hon kommer att få gå på medicin resten av livet.
Håller koll under natten på blödningsrisk,såret och ev feber = Hon kommer dö för mig i natt. JAG VET!!!!!!!!!!!! Jag är larvig men jag älskar mina djur! Som min brukare sa åt mig igår när jag va lite panikslagen innan jag kunde åka hem : Men Lorna! Dom är ju som dina barn. JAPP!!
Måste även berätta hur underbara arbetskamrater jag har. Telefonen ringde och Tiina tyckte jag skulle höra om en av vik kunde hoppa in i morgon för mig. Jag ringde men det gick tyvärr inte. Smsade detta till Tiina som strax ringer upp och säger : Jag fixar det Lorna !! Hör av mig snart. 15 minuter senare så får jag ett sms att det är fixat och att jag jobbar Torsd istället för Ti. HUR gulliga är dom??? Skrev och tackade så mycket och fick till svar : Vi ställer ju upp på varandra. Tack Snälla tjejer som fixat till så jag kan vara hemme hos Katla första 2 dagarna. Love You
Kan avslöja att jag är ganska slut nu efter en natt på en kvarts madrass och temptaganden samt denna spänning att väääääänta. Nu ska jag nog slå ihop framför tv:n och hoppas att slippa något telesamtal från Valla. Ska ringa dit i morgon kl 11 för att höra när vi får hämta hem min älskade Bumbu Björn.
Tjipp TJopp
så fruktansvärt trött på att det aldrig kan få vara lugnt! Conny svåger gick bort i cancer valborg,min svåger gick bort i dag , en annan är svårt sjuk i skiten o så fick vi ytterliggare ett cancer besked idag på en anhörig. Jag spyr på skiten ! Är s...
med Bumbi går bra o jag ser fram emot Fredag. Har som tur är ingen prestations ångest ;) Nu håller vi tummarna för uppehåll. Inte för att hon bryr sig utan det är mera jag som inte vill vara dyngsur. Tänker mycket på hundar i min närhet som inte är ...